lördag 7 april 2012

A combination of love and aggression. -Sara

"When they are alone they want to be with others, and when they are with others they want to be alone. After all, human beings are like that."

I'm a weird dude. Varför? För att jag är precis som i ovanstående citat, jag kan vilja träffa mina vänner för att jag känner mig ensam eller uttråkad men när jag väl träffar dessa vill jag ibland(!) inget mer än att vara ensam igen. Det beror inte på att jag inte trivs med dessa människor, det beror ofta på att jag trivs så fruktansvärt bra själv ibland, det passar mig nästan lite för bra... Dock får jag alltid för mig att det är fel att vilja vara själv så ofta gör jag något åt det, ringer någon, smsar någon, facebookar någon, ja kontakt på ett eller annat sätt. Jag älskar att göra saker, ha många saker i luften och flänga hit och dit men samtidigt älskar jag att spendera tid själv med bara musik som sällskap. Vad är egentligen rätt? Vem bestämmer hur man ska spendera sin tid? Är det fel att spendera en solig dag inomhus i sängen? Oftast får jag känslan att det är fel men ärligt talat varför skulle det inte kunna vara helt rätt?!

Jag har alltid lärt mig mest då jag varit själv och fått tänka ordentligt. Jag älskar att läsa bloggar som skriver om känslor, se bilder på tumblr, kolla på filmer med budskap och liknande. Man tänker alltid klarare när man är ensam, i alla fall vet jag att det är så för mig. Är väl en riktig tänkare, överanalyserar och går igenom detaljer i huvudet om och om igen. Läste en gång ett citat: Den som inte trivs i sitt eget sällskap har oftast ingen anledning till det.
Ja men.. Bra då! Jag trivs göttans bra i mitt eget sällskap. Good for me! 
Trivs du bra i ditt eget sällskap? Om inte så kanske du bör ta dig en funderare över varför du inte gör det. Jag gillar mig själv trots att jag är lite trasig och konstig men vem är inte det? Och riktigt ensam är jag ju aldrig, har ju han där uppe.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar