lördag 2 juni 2012

Lördagsmorgonsregnpluggande - Mathilda

Igår fick jag en lite snedsyn på livet, allt med min vän och sådant där måste ha varit jätte-deprimerande att läsa... Förlåt för det till dig som tog illa upp eller som blev ledsen.


I alla fall, i dag ska jag skriva lite om hur läskigt det är att bli vuxen.
För det är det... Så skrämmande att jag drömmer mardrömmar om det, flera gånger i veckan. Just nu håller jag på att söka jobb, i massor. Lämnar ut säkert 15 CV'n i veckan och inte får jag något jobb över huvud taget. 


Så mina drömmar handlar om att jag är färdigutbildad byggtekniker och har sökt säkert 50 jobb i olika delar av landet. När jag sedan får besked av dessa firmor jag sökt jobb hos får jag inte ett enda jobb. Så jag blir fattig och måste klä mig i sopsäckar. 


Detta är min värsta rädsla just nu. Så ni vet. För mig är skolan inte ett skämt eller ett tidsfördriv. Det är em målstolpe jag måste ha för att i framtiden kunna hjälpa människor som inte har tak över huvudet. För det är därför jag vill bli byggtekniker ser ni! För att se till att människor i olika delar av världen får tak över huvudet. Att inte ett enda barn ska behöva sova i en container för att familjen inte har tak över huvudet.


Jag volontärade i Rumänien för några somrar sedan. Det var det roligaste och mest givande jag någonsin gjort. Barnen är så tacksamma för det dom har, och barnhemmet är en enda stor familj. Så vackert att man bara vill gråta. Dom har ingenting förutom tak över huvudet, och ändå skattar de sig som de lyckligaste i världen. Speciellt de här godingarna:


Pojken i blått ville då bli pilot och lilla tungutsträckaren ville bli fotograf.
Hon var helt tokig i våra superhäftiga kameror! Och frågade hela tiden om hon fick ta kort.
(Pot să fac fotografii!?)

fredag 1 juni 2012

 - Mathilda

LIGHT TRAVELS FASTER THAN SOUND.
THAT'S WHY SOME PEOPLE APPEAR BRIGHT
UNTIL YOU HEAR THEM SPEAK.

When there's nothing left of me, you are there to set me free. - Mathilda

I'm not good with words, so I'll do my best with this for you guys. I'll also be writing this in english, as you may see, to get my message through as properly and as fairly as possible. Swedish is my home language, but I always seem to make more sense while speaking english. Hmmm.....

Anyway, let's cut to the chase.
About three years ago, a very good friend of mine and I had made up plans for a night in, since we never made time for each other very often. We were going to watch a movie at her father's place and have a glass of wine because (of course) he wasn't there. However, my friend's  were throwing a birthday party for one of my other friends and I really wanted to go. She told me to go there, instead of having a night in with her. And she could spend some time with her boyfriend instead. Whom she hadn't seen for a week.

This was the last time I saw her. Turning around to say "I love you crazy! let's meet up another day instead". And I answered back, "I love you too whacko, and yes, let's do that."

As you now already, without me telling you properly, figured out. This was the night she died. In a car accident. Because I went to a party. Instead of spending the evening with her.
I blame myself, even though I know it's not the right thing to do. And it is not fair to everyone around me to do so. But I do. And I hate myself for going there instead. Because if I had only valued her time better, she would still be alive. And I would not have such troubles with letting people in to my life.
I'm scared that if I do so, they will get very sick, or end up in a car accident, and die. It's not fair to anyone that I, instead of being a true friend, walk around being scared of losing them forever. 

Yesterday was her birthday, and all I could think of for the whole day, was her saying "I love you crazy!" 

Now, the real reason for me telling you this is; 
that if I would not have had God by my side, I would have probably committed some sort of psychological suicide. My heart was in a thousand pieces, and it's not just something that I say to make it sound poetical or to have your attention. Cause I promise, If I really would be searching for your attention, you'd know it, and you'd feel it like you feel a slap on your face.
God is a rock. He is the foundation of a house. HE IS AMAZING. And you who choose not to see it, you should probably take another look around to see all the wonders of this earth of which we stand. Honestly, do you think this is a coincident? 
That YOU are standing here, with your abilities?
The gifts he has put down in you, maybe you're a great singer, or a fantastic speaker. What are you supposed to do, to make a meaning with these abilities?

I just wanna end this with saying, take a prayer. When life comes at you. Take a prayer. When everything feels like pure shit. Take prayer. When everyone is failing at you. Take a prayer. When you cannot cope with life. Take a prayer. Because GOD os with you, and if god is with you, then WHAT COULD STAND AGAINST?


onsdag 30 maj 2012

When nothing's left. -Sara

Tänk dig ett rum utan luft eller en dag utan ljus -ungefär lite så kan jag tänka mig mitt liv utan musik, det skulle... Inte gå ihop. Jag förstår inte hur vissa människor inte kan vara beroende av musik(tell me if you're one of them and we'll have a chat). Det finns nog inte något på denna jord som jag kan relatera till så mycket som musik. Så ofantligt många låtar, vissa bättre än andra, skapade av olika personer med olika budskap. Spelar ingen roll om det är jazz, techno, akustiskt, eller hardcore(haha)- framförs låtarna med känsla kan jag nog relatera till nästan allt. Musik sviker inte när du gör bort dig och försvinner inte när andra gör det. Musik finns alltid där. Alltid. ALLTID FÖR SJUTTON FÖRSTÅR NI ELLER! Kan längta hem till mitt rum en hel dag bara för att få koppla in högtalarna i datorn/mobilen och lägga mig på sängen med armarna bakom huvudet. Trummor, gitarr, bra sång, gärna bra text, kirrat och klart. Ingen press på någonting. Och när man hittar ett nytt band som bara spyr ur sig bra låtar, inte mycket som når upp till samma nivå av lycka för mig aaah.

Med det säger jag godnatt och tipsar om ett fint ny-funnet band, Deaf Havanna.


Lyssna på deras andra låtar också om ni vill och får chansen. Not bad man, not bad at all.


tisdag 29 maj 2012

Rökning dödar - Mathilda

Jag blir så trött på detta evinnerliga rökande! Att inte ens kunna gå ut och ta en kaffe i solen utan att bli offer för detta filtrerande av syre hör mig TOKIG!
Något som jag dessutom tycker är så respektlöst att jag vill slita håret av människan är när dessa rökare finner det acceptabelt att röra sig framåt medan de utför detta vansinnesdåd!!
Att utsätta oss folk som går på samma trottoar som dig för denna livsförändrande gas för att du inte kan ta dig tiden att ställa dig bakom ett hörn och röka klart för att sedan röra dig vidare. Är det så svårt att respektera att vi andra som delar din gata INTE VILL RÖKA?!?!
RESPEKTERA OSS!!!!

söndag 20 maj 2012

Everybody is a genius. -Sara


Något som är fruktansvärt störande är att människor så ofta sätts i "fack"
- Du har MVG i matte, du måste vara smart
- Du har IG i matte, du är korkad


Min engelskalärare är en klok(lite knäpp! men klok) man som så fint förklarade för mig en gång att man inte föds smart utan att man blir smart genom upplevelser och tider man går igenom. Ingen föds naturligt till att vara bättre än den andre inom ett område. Jag är ganska bra på matte, oftast, och det tror jag beror på att min pappa satte sig ner med mig som liten och lärde mig hur man kunde tänka och se på olika problem för att lösa dem. Du kanske inte tycker att matte är ditt starkaste ämne och kanske beror detta på att du aldrig riktigt haft upplevelserna för att lära dig tänka "rätt", hade du haft din pappa vid din sida som liten som tjatat på dig om hur man löser vissa problem så kanske du hade haft lättare för matte.

Jag har svårt för de nya ämnena i skolan detta år, Företagsekonomi och Juridik. I början kände jag mig otroligt korkad när jag inte hängde med men sedan kom jag till insikt i att det kanske inte är mig det beror på som person utan mer på att jag inte upplevt tillräckligt för att klara av det "lätt som en plätt".

Ingen är dum. Vissa har haft otur och gått igenom "fel" upplevelser vilket i sin tur kanske lett till mindre bra handlingar i framtiden men innerst inne är inte en människa korkad. Jag tror verkligen att alla har ett bra inre, kalla mig en drömmare, men det tror jag verkligen. Dock är allt ytligt som sker runtom det som på ett sätt definierar oss som en person inför andra. Jag hatar det, att människor sätts i fack när vi i grund och botten är likadana, från samma natur.

Ha med detta i tankarna nästa gång du känner dig värdelös..