Lördagsmorgonsregnpluggande - Mathilda

Igår fick jag en lite snedsyn på livet, allt med min vän och sådant där måste ha varit jätte-deprimerande att läsa... Förlåt för det till dig som tog illa upp eller som blev ledsen.


I alla fall, i dag ska jag skriva lite om hur läskigt det är att bli vuxen.
För det är det... Så skrämmande att jag drömmer mardrömmar om det, flera gånger i veckan. Just nu håller jag på att söka jobb, i massor. Lämnar ut säkert 15 CV'n i veckan och inte får jag något jobb över huvud taget. 


Så mina drömmar handlar om att jag är färdigutbildad byggtekniker och har sökt säkert 50 jobb i olika delar av landet. När jag sedan får besked av dessa firmor jag sökt jobb hos får jag inte ett enda jobb. Så jag blir fattig och måste klä mig i sopsäckar. 


Detta är min värsta rädsla just nu. Så ni vet. För mig är skolan inte ett skämt eller ett tidsfördriv. Det är em målstolpe jag måste ha för att i framtiden kunna hjälpa människor som inte har tak över huvudet. För det är därför jag vill bli byggtekniker ser ni! För att se till att människor i olika delar av världen får tak över huvudet. Att inte ett enda barn ska behöva sova i en container för att familjen inte har tak över huvudet.


Jag volontärade i Rumänien för några somrar sedan. Det var det roligaste och mest givande jag någonsin gjort. Barnen är så tacksamma för det dom har, och barnhemmet är en enda stor familj. Så vackert att man bara vill gråta. Dom har ingenting förutom tak över huvudet, och ändå skattar de sig som de lyckligaste i världen. Speciellt de här godingarna:

Pojken i blått ville då bli pilot och lilla tungutsträckaren ville bli fotograf.
Hon var helt tokig i våra superhäftiga kameror! Och frågade hela tiden om hon fick ta kort.
(Pot să fac fotografii!?)